Europa-special på Nalen

Global Bar Europa-special på Nalen svallade mellan olika ämnen: EU-bistånd, miljöfrågor, transparens, fri journalistik och mänskliga rättigheter. Men ingen glömmer nog Saumura Tioulong, en kvinna som utan att darra på rösten avfärdade den sittande regeringen i Kambodja som maffiabossar. När hon i nästa andetag frågade varför vi ger bistånd till en regering som vi vet är korrupt, då var uppmärksamheten fullständig.

Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, förklarade.

– Vi styr biståndet mer mot policydialog än tidigare. Vi tar upp mänskliga rättigheter med regeringen. Samtidigt måste vi i vissa lägen använda oss av regeringen för humanitärt bistånd. Vi kan inte sitta och se på när tusentals människor dör.
Saumura Tioulong nöjde sig inte med svaret.

– Om ni ger 100 säckar ris till regeringen så är det fem som kommer fram till det fattiga. Ni måste använda andra kanaler. Använd er av lokala organisationer – eller av oss parlamentariker och politiskt valda på det lokala planet. Vi har ett ansvar mot våra väljare!

Pierre Schellekens svarade att EU i stort arbetar på just detta vis. Fokus ligger på enskilda organisationer och stora delar av biståndet går direkt till skolor, utbildningar, lokala miljöinsatser och småskalig ekonomisk utveckling.

– Ibland fungerar det också att sätta press på regeringen och tvinga fram åtgärder. Se på Myanmar (Burma). Hade vi inte pressat regimen där hade ingen nödhjälp gått fram överhuvudtaget.
Saumura Tioulong menade också att det inte är givarnas sak att tala om för kambodjanerna att de måste ha tålamod. Tålamod är en synd när man går i rätt riktning, menade hon.

– Det som vi behöver mest från er européer är att ni berättar er historia. Hur har ni, efter århundraden av krig, efter två världskrig, kunnat komma över hatet och bygga demokrati och välfärd och skapa den Europeiska Unionen?

Alla talare var överens om att respekt för mänskliga rättigheter är en förutsättning för sann utveckling. Joshua Kyalimpa, ordförande i Ugandas journalistförbund, slåss för en fri press.

– Vi lever i en skräcksituation. Fem radiostationer har blivit stängda och många journalister avskedade – och desto fler självcensurerar sig av rädsla för att bli avskedade. De flesta medieföretag ägs av människor som står nära regeringen, så det är inte en situation där en fri, oberoende press granskar regeringen.

Förutom media är riksrevisorn en viktig instans för att bevaka regeringens förehavanden. Riksrevisorn i Zambia skapade stor uppmärksamhet när hon avslöjade en stöld på 50 miljoner svenska kronor. Avslöjandet är resultatet av ett långt och gediget revisionsarbete, som lett till kraftigt minskad korruption i Zambia.

– Korruption är som äktenskapsbrott. Det krävs att två parter agerar i samförstånd. Fallet med de 50 miljonerna är stöld och ska inte förväxlas med korruption, sa Louis Mwansa, från det Zambiska riksrevisionsverket.

David Isaksson reflekterade över varför en stöld kallas korruption när det sker i ett utvecklingsland, medan en liknande företeelse här i Sverige kallas stöld – som till exempel Röda Korsets kommunikationschef, som misstänks ha stulit sex miljoner kronor från insamlade medel.
Det är inte bara politiska och ekonomiska kriser som skakar vår värld. Klimatförändringarna ställer också världens länder inför nya utmaningar.

– Tydligast är det i Bangladesh, sa Clarisse Siebert, forskare om klimatförändringar och mänskliga rättigheter vid Stockholm Environmental Institute. Mer stormar. Fler översvämningar, jorden förstörs av saltvattnet, grönsaksodlingar ruttnar och kycklingarna – den viktigaste proteinkällan – dränks.

– Men människorna är uppfinningsrika. De gör istället flytande trädgårdar och byter ut kycklingarna mot ankor – och överlever, säger Clarisse Siebert.

Annika Söder, biträdande generalsekreterare på FAO, talade om matkrisen, om hur de som bor på landet är de mest sårbara när det blir en kris. Det finns ett behov av att utveckla nya grödor, för att anpassa sig till klimatförändringarna och vattenbrist. Att jordbruket dessutom släpper ut kemikalier försvårar bilden ytterligare. Men så måste det inte vara.

– Jordbruket kan också bidra till att minska utsläpp, om det görs på rätt sätt. Det är den frågan vi vill driva inför mötet i Köpenhamn, sa Annika Söder.

Lars Tallert/Global Reporting